PDC – En unik innovation

PDC-baserade substanser har satts samman för att möjliggöra en effektiv distribution, ett brett terapeutiskt fönster, samt en optimerad risk-nyttaprofil. PDC har designats runt två komponenter: en peptidbärare och ett alkylerande cellgift. PDC-substanserna är fettlösliga vilket möjliggör en snabb distribution in i cellen. Peptidbäraren utnyttjar den förhöjda metabolismen hos cancerceller för att hydrolysera PDC till aktiva vattenlösliga metaboliter. Detta leder till en anrikning i cancerceller.

Melflufen – Den första PDC plattformen med alkylerande cellgift

Melflufen är den första PDC:n med ett alkylerande cellgift. Läkemedlet utnyttjar peptidaser och esteraser som är överuttryckta i multipelt myelomceller, för att frisätta ett cellgift inne i cellerna, skada DNA och döda cancerceller. Melflufen har demonstrerat effekt i cancerceller som har tappat funktionen hos den viktiga tumörsupressorgenen TP53. Det har utvecklats för relapserande refraktärt multipelt myelom genom ett omfattande prekliniskt och kliniskt program, som ledde till ett påskyndat godkännande av FDA i USA i februari 2021 och ett fullständigt marknadsgodkännande av EMA i augusti 2022 och MHRA i Storbritannien i november 2022 (se melflufens regulatoriska nuläge här).

OPD5 – PDC uppföljaren

OPD5 är en ny kemisk enhet som utvecklats från melflufen. Den var ursprungligen avsedd för högdosbehandling vid myeloablation inför stamcellstransplantation, men kan formuleras för konventionell dosering vid antingen multipelt myelom eller andra hematologiska eller solida tumörer. OPD5 är en tillgång som är redo för fas 1. Den första fas 1/2-studien godkändes av regulatoriska myndigheter och etiska kommittéer men avbröts innan den första patienten inkluderats.

OPDC3 – Nästa generations PDC plattform

OPDC3 bygger vidare på den kliniska erfarenheten av melflufen. Precis som melflufen, skapar OPDC3 en anrikning av alkylerande cellgift i cancerceller. I tillägg har OPDC3 designats för att förhindra uttransport av det alkylerande cellgiftet, vilket är en vanlig resistensmekanism hos tumörceller och kan minska behandlingens effektivitet. Dessa unika egenskaper har potentialen att leda till ett  effektivt och väl tolererat behandlingsalternativ. Detta motiverar ytterligare utvärdering i kliniska studier för behandling av hematologiska eller solida tumörer.  OPDC3 är för närvarande i sen preklinisk utveckling.